Ibland blir man RIKTIGT full i skratt.

Som när Sambons yngsta (10 år) frågade honom:

- Pappa, vad gjorde ni halv ett inatt?

- Öhum, sov antagligen?

- Nä, ni hade sex va?
- Nej, det tror jag inte..?
- Joooo, för jag hörde er. Ni stönade och sen skrek ni och sen blev det tyst... precis så lät det när jag råkade komma ner när mamma såg på en sån film.

- Du har nog drömt det där, gumman.

*tystnad en stund*

- Men OM jag har rätt pappa, så hoppas jag ni använder kondom, för jag vill inte ha fler syskon. För OM jag får det, kommer jag att flytta ner och sova på soffan.

Så det var DET som var problemet, alltså - SYSKON.
Normalt sett kan man släppa en bomb i hennes rum utan att hon rör en fena, och hon vaknar ALDRIG om nätterna.

Men hon behöver inte oroa sig, här är färdigbebisat - dock lååååångt ifrån färdigsexat

För stunden är de inte så många, mina lediga dagar.

Med tanke på att jag både har en fast, ordinarie heltidstjänst OCH eget företag, så är fridagarna lätträknade. Men idag ÄR en sådan dag, och jag njuter i fulla drag.

Har iofs stängt av telefonen också, så jag inte kan bli inkommenderad på övertid - risken för övertid är överhängande. Ibland MÅSTE man få vara egoistisk... *ler sött*

Älskade sambo har fått byta semesterveckor, så vi kommer inte att ha någon semester alls ihop i år. :o(

Håller på att kolla en eventuell Gotlandsfärd för mig & barnen framåt slutet av juli, så att vi åtminstone kommer iväg och gör NÅT. Tälta på Kneippbyn med barnen skulle vara BUSKUL!

Annars är det mest renovera hus som gäller i sommar.

Det känns lite sisådär, eftersom vi alltid brukar dra iväg några veckor nånstans.

Men... iom att jag för några månader sedan ställde ultimatum om att "huset måste bli klart, annars står jag inte ut - då får vi bli särbos", så får jag inte klaga. Jag är ju ändå lite lycklig över att det ÄNTLIGEN händer nåt (för oinvigda ska nämnas att vi bott på en byggarbetsplats i över tre år... det passar inte pedanten birdie ett endaste litet dugg egentligen).

På onsdag får vi t.ex hit 30 ton(!) grus som ska tas omhand.

Det är inte bara INNE det ska bli fint, minsann :o)

Kojan blir ett slott till slut. Alldeles säkert... även om det tar sin tid (och nej, jag har inte snott uttrycket från TV-programmet. Vårt hus kallades Kojslottet långt innan programmet ens var påtänkt).

Birdie *måste hitta en ny, god bok att ha i hängmattan - tips, anyone?*