Man rannsakar sig själv när saker och ting händer.


OM min teori nu inte skulle stämma (i och för sig mycket otroligt), att det verkligen är så att Snuffes yngsta tycker att hon har det bättre hos sin mamma av andra skäl än vad jag skrev i föregående blogg - så måste jag ventilera följande.







I vår familj har vi (vad vi tycker) rimliga krav på våra barn - vad man bör göra och inte, hur man bör uppföra sig etc.







Det kan ju exempelvis inte vara orimligt att en tioåring



- ska hjälpa till med små göromål hemma, exempelvis plocka fram/bort efter maten, plocka i/ur diskmaskinen, gå ut med soppåsen, plocka undan nedfallna äpplen från träden- tar ansvar för de husdjur han/hon tjatat till sig- ska hålla ordning på sina saker och inte slänga grejor på golvet... ren tvätt läggs i lådor eller hängs upp, smutsig läggs i tvättkorgen- ska plocka bort saker han/hon plockar fram- ska visa medmänniskor respekt, även om man inte älskar varandra eller ens tycker om varandra- ska respektera andras åsikter, dvs inse att alla inte tycker likadant - och att det är okej- ska kunna låta bli att tjura ihop fullständigt när maten inte "passar", man säger inte att mat är äcklig (det är dock okej att TYCKA det)- ska vara utomhus varje dag och röra på sig, inte bara sitta framför tv/dator- ska klara av att underhålla sig själv med sina saker - och då UTAN tv/datorns hjälp- inte per automatik ska säga "nej" eller "det är tråkigt" innan man ens testat vad det nu vara månne- ska förstå att gör man inte vissa saker, följer vissa "regler", så blir det repressalier, exempelvis i form av indragen/minskad månadspeng, uteblivna nöjen eller något annat.







Som ni förstår är ovan sådant jag ständigt (åtminstone känns det så) tjatar om - och givetvis inte bara på Snuffes yngsta, om någon nu trodde det ;)
Krysset har själv inte mentaliteten/orken att leva efter detta, så man kan kanske inte begära att hon i sin tur ska begära det av sina barn - men inte är det orimliga krav..? Eller..?







För oss är det självklarheter...

 

Leva

29 november 2007 14:07

Det är INTE fel på era krav. Absolut INTE!!!
Barn behöver gränser och regler, om de inte har...det är då de far illa. Tro mig...som har mycket erfarenhet av "problembarn" :)
Trygghet är att veta var skåpet står, otrygghet är att behöva leta efter det hela tiden

http://leva.bloggagratis.se

 

leva

29 november 2007 14:12

Oj det förra inlägget bara "stack iväg" till att godkännas, så här kommer fortsättningen...
Allt ni får ta emot nu, är projicering från Krysset, du har hajat det hela...NI är det HON INTE är och klarar.
Fast det är INTE ni som gör henne otillräcklig, HON gör det helt mot sig SJÄLV. Men förstår att du börjar rannsaka, men sluta genast med det. NI är mycket sunda som ger era barn stabilitet, ansvar, och harmoni och allt hamnar under KÄRLEK... Som jag skrev förut: Att smeka medhårs hjälper ingen vidare framåt... ;)
Finns här om du behöver ösa ur dig. Du har numret ;) Kraaaaaaaaaaaaaaam

http://leva.bloggagratis.se

 

Karin Berg

30 november 2007 15:01

Jag tycker att det är helt rimmliga krav. precis som det ska vara och även vi har ju det på våra barn.
Sen är det ju synd att Krysset som förälder projicerar sin besvikelse, ilska(?) och ensamhet på barnet. Tyvärr så är det ju så att det är barnen som betala priset vid en "dålig" skilsmässa. Och oftast är det ju mammor som använder sina barn som ett verktyg att visa sin ilska. Det är jättetrist och dottern är ju bara ett barn och det barn vill mest av allt är att föräldrarna ska må bra. Så hon gör nog bara det hon tror är bäst, att vara hos mamma som är ledsen och ensam. Ni ska nog bara stötta dottern i hennes beslut och tala om för henne att ni finns där, oavsett vad som händer och oavsett hennes beslut.Att hon alltid ska veta att det finns starka vuxna runt omkring henne som inte blir besvikna just på henne och det val hon har gjort. Sen om det just är hennes egna val kan ju såklart diskuteras. Men hon har gjort det och hon vill nog bara att alla runt omkring ska vara lyckliga. Iallafall så tror jag att det kan vara så, har egna erfarenheter.

 

Eleonora

1 december 2007 10:58

Söta Birdie:
Du gör så totalt RÄTT!! Du bryr dig och du engagerar dig. Det är där det för det mesta brister hos somliga föräldrar. Jag hör så ofta om mina barnbarns kompisar att föräldrarna engagerar sig måttligt. Min dotter har exakt samma principer som du (hennes man också för den delen) och kämpar på med barnen för att dom ska få vettiga normer att gå efter. Att sedan vissa tonårslater träder in får man förstå, men inte acceptera, då gäller det att orka ta tag i alla situationer som kan dyka upp. Inarbetat i barnen finns i alla fall det där med rätt och fel! Du gör så rätt och låt ingen få dig att tro något annat! En skön och fin advent önskar jag dig - kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hemma igen ;) Hänvisar återigen till min ordinarie blogg.   Birdie *surfar vidare* ...

12 år senare: Tabarca är inte MYSIGT längre :-( En jättebesvikelse. Superexploaterat, dyrt o rentav förstört. Vår oas finns inte mer... den lilla söta stranden med den primitiva baren 'is no more' - istället finns en 300-meters grusplaya med mängder ...

Idag är det lite mer vågor, till barnens stora förtjusning :-D Härligt härligt, men farligt, farligt..! ...

Dagens glädjebesked: MsGarbo har fått en liten kille! :-) Grattis från oss här nere. Idag har vi gjort ungefär nada, bara njutit av sånt bilden visar. Fotomodellen på bilden är dock en okänd, ofrivillig, sådan. Nu väntar fotboll, Sverige-Ryssland! ...

Livet på en pinne - kvällsutsikt från vår altan. Gaspacho o grillat, plus sangria nu ikväll = funkar ;-) Vädret? Tja, 31 grader i skuggan gör att man är glad att havet är skapligt nära - även om det inte är SÅ strandnära som det stod i husannonsen.....