Senaste inläggen

Av Birdie - 6 mars 2008 10:19


Mmm, jag är ju det. Igen.

I den man jag levt ihop med sen 2002. Lite coolt.


Några år gammal bild, men ändå.


Han har en FANTASTISK förmåga att trolla fram den känslan hos mig, med lagom jämna mellanrum. Det är en skön känsla (om någon nu betvivlar det).

Om (när...) jag klagar över vår situation, har det sällan med honom som person att göra - allt rör vår röra... *ler åt den dåliga ordvitsen*


Älskar dig, Snuffe.



ANNONS
Av Birdie - 5 mars 2008 20:15


Varför lägger männen huvudet på sned när de tänker?
För att deras två hjärnhalvor skall få kontakt.

Vad är det för likhet mellan p-platser och män?
Antingen är dom upptagna eller handikappade.

Varför gillar män bilar och motorer?
Dessa kan de i varje fall manipulera.

Vilken är skillnaden mellan en man och en katt?
Ingen, båda är mycket rädda för dammsugaren.

Vad kallar man en intelligent, känslig och vacker man?
Homosexuell.

Vad är den gemensamma nämnaren för moln och män?
När de försvinner kan man hoppas på en vacker dag.

Vad är den gemensamma nämnaren för män som frekventerar barer för ungkarlar?
De är alla gifta.

Vad är skillnaden mellan en mans hjärna och en oliv?
Färgen.

Männen är beviset för att reinkarnation existerar.
Man kan inte bli så dum under ett enda liv!

Varför är männen hjulbenta?
Oviktiga saker sätter man inom parentes.



Birdie *egenhändigt stulet av Sajja*

ANNONS
Av Birdie - 5 mars 2008 19:53


har hunnit bli nästan 4 veckor gamla nu, och är helt bedårande.

På fredag flyttar allihop utom en, det kommer att bli tomt... de är SÅ coola!


Tillåt mig presentera familjen Guldhamster:


Mamma Guldhjärta


Pappa Godisgrisen nosar på en av sina döttrar.


.


Bebiskille 1


Bebiskille 2


Bebistjej 1


Bebistjej 2

- döpt till Knorran (hon låter, liksom kurrar...) och blir kvar hos oss ;)


Bebistjej 3


 

Bebiskille 3

- flyttar till barnens kusin (och är f.ö. en kopia på sin far) ;)


Bebiskille 4


Bebistjej 4

- döpt till Sunny, och flyttar till E:s kompis.


.


Matdags.

Mamma slår två flugor i en smäll - diar och äter samtidigt :)


När är det MIN tur?


Man FÅR åka fyrhjuling under pappas uppsikt...


Vila.


Visst är de SÖTA?!






Av Birdie - 5 mars 2008 11:39


Ibland snubblar jag över gamla urklipp - har periodvis tyckt och tänkt mycket, som jag inte kunnat hålla inne med (någon som är förvånad)? ;o)

Nedan text publicerades som insändare i vår lokaltidning den 16 augusti 2006, som svar på NN:s insändare om att föräldrar måste återfå föräldraskapet, tillåtas vara just föräldrar.

Mina åsikter gäller stenhårt än, men om det blivit bättre (eller ej) är jag fel person att avgöra - mina barn är för stora för det.

För övrigt stormtrivdes de alltid på dagis, så det handlar INTE om det - det handlar rätt och slätt om att jag själv vill bestämma över mina barn, ha en valmöjlighet.


.


JAG VILL VARA EN BULLBAKANDE MYSMAMMA

(Svar till NN från Norrköping, 31/7)


Det var det bästa jag läst på länge! En stor kram till NN, som hoppas de borgerliga ska ge oss tillbaka föräldraskapet.

Håller med dig tillfullo - en stor ändring är nödvändig för att vårt samhälle inte sakta men säkert ska gå under.


Precis som NN säger i sin insändare, far väldigt många barn fruktansvärt illa idag. Det gör även många vuxna.


Som förälder i Sverige idag verkar man inte ha rätt att vara just förälder - på grund av ekonomi/politik.

Väldigt många barnfamiljer har inte råd att låta ens den ena föräldern jobba deltid.


Personligen är jag inte ett dugg förvånad över att fler och fler vuxna blir utbrända - inte på grund av sitt krävande och stressande arbete, utan på grund av sitt krävande och stressade privatliv, där det sändiga dåliga samvetet över barnen ligger på lut - att man inte får privatliv och arbetsliv att "gå ihop" på ett tillfredsställande sätt.


Politikerna uppmanar oss att ta hand om våra barn.
Ge oss då en rimlig chans att göra det, ge oss en chans att få överföra våra värderingar till barnen? Ge oss en chans att få tid att vara med våra barn?

När mina barn var i dagisåldern räknade jag ut att jag fick umgås med dem tre timmar per dygn (mellan 7-8 på morgonen och mellan 17-19 på kvällen). Vad vi gjorde den tiden kan vem som helst räkna ut, och jag lär nog inte ha varit ensam om att ha det så.


Jag skaffade inte barn för att andra (läs: dagis/fritids) skulle fostra dem.


Jag vill överföra mina värderingar till mina barn, överösa dem med min kärlek. Jag vill finnas hemma när mina barn kommer från skolan: Jag vill vara den bullbakande, underbara mysmamma som min egen mamma var - och fortfarande är. Dessutom har hon hälsan i behåll!


Det var bättre förr, när en familj kunde leva på enbart en lön (om de ville).

Vilket parti törs sträva efter detta utan att någon börjar prata om kvinnofällor? Det jag vill kan knappast vara en fälla - och säkert är det många män som känner likadant?

Anna



Av Birdie - 5 mars 2008 09:16


Sonen introducerade mig för gruppen "Stomp" häromdagen - deras musiklärare använder sig visst av dem när de håller på med rytmik i klassen.

Jag FÖRSTÅR att ungarna tycker det är kul och inspirerande!

(Trumset står nu högst på önskelistan hos älskade lille sonen, "Vad ska du med det till, du kan ju spela på kastrullerna", kontrade jag, men med noll medhåll från sonen.*s*).


Jag är fast, tycker det är läckert.

Ge mig 6 minuter av ditt liv, och jag lovar du blir imponerad :)


Birdie *bjuder på en video med klipp från flera av deras shower*




Av Birdie - 4 mars 2008 08:40


och då spenderar jag - som vanligt - betydligt mycket mindre tid vid min dator. Att vi numer dessutom har häst gör inte att jag har MER tid vid den, direkt. ;o)

Mår dock FÖRTRÄFFLIGT.

Men egentligen är det komiskt att jag säger att "våren är här", en dag när termometern visar på -4,5 - men det KÄNNS så, och solen visar sig ju med full prakt, och då är inte jag den som klagar? Inte på vädret i alla fall.


ANNAT tänker jag göra det, dock:

Det är fruktansvärt synd att min barndomsvän Leva "tvingats" sluta blogga här, pga att vissa valt att missförstå/inte se helheten. Detta TROTS att hon aldrig någonsin nämnt någon vid namn, eller ens berättat vilken stad hon bor i. Ingen, som inte är insatt, kan veta något om hennes identitet.

Jag hoppas sannerligen hon fortsätter skriva på annat håll, främst för sin egen skull, men även för andras. Hon har mycket att ge, har gått igenom så himla mycket, har så mycket erfarenhet... (vi ses på annat håll, vännen)!



För att kort rapportera om annat, så var förra veckans fortbildning underbart kul - och nyttig. Ser redan fram emot nästa.

Och... vi hoppade med Judy i helgen - med bravur. Den hästen älskar verkligen att hoppa, om möjligt mer än vad hennes matte gör. (Fjutthinder undanbedes av dem båda). ;o)

Och... älskade extrasyster Sajja har äntligen kommit hem från Sydafrikat! Det var VERKLIGEN på tiden (tycker jag *skrattar åt Sajja*), och det var så kul att få rå om henne ett par timmar i söndags.

Och... fick även ett annat (kort och oväntat, men himla trevligt) besök i helgen. Kollega T hade hittat hela vägen ut i obygden (köpte däck av en granne till oss) och passade på att stanna till och säga hej. Sånt UPPSKATTAS (men nästa gång vill vi bjuda på kaffe på altanen - och lille sonen vill säkert hälsa på kaniner, hamstrar och häst)?! *s*


Har mängder av bloggar att läsa ifatt nu (igen).

Eftersom jag smygsurfar på jobbet, får vi se hur långt jag hinner - allt beror ju på om våra invånare tänker hålla sig i skinnet, eller om de tänker ställa till med världskrig (eller nåt mittemellan) ;o)


Birdie *njuter av livet*

Av Birdie - 26 februari 2008 18:58


av utbildningen (eller fortbildning, som det visst heter) har gått av stapeln, och jädrar så bra - och kul - det är så långt. För att inte tala om nyttigt.


Träffade gamla kollegor från Jönköping, som jag knappt sett sen jag slutade på stationen för 15 år sedan, och fick höra både roligt och tråkigt som hänt där (en av mina "favoriter" från den tiden hade fallit död ner på jobbet för en tid sedan... 55 år ung) - det KÄNDES att få höra. :o(


På vägen hem tittade jag till Judy, som såg välmående ut, och väl hemma fixade vi lite hemgjord kycklingkebab (strimla och stek kycklingfiléer, krydda med tacokrydda - strimla gurka, tomat, lök och sallad - fyll pitabröd med alltsammans, varvat med hemgjord guacamole, creme fraiche och tacosås - mumma), och nu är det soffläge. Pussas lite, bli omhållen mycket, och glo på dumburken. ;o)


Är helt slut. Nöjd, men totalt slut.



Natti!


Av Birdie - 25 februari 2008 21:00


Idag kunde det gått illa i stallet.

Jag trodde - ärligt - att Judy höll på att dö... och såhär i efterhand inser jag att det faktiskt kunde ha gått precis så illa också.


Ska försöka dra storyn så kort jag kan:

Efter mockning och fixning traskade jag ut till Judy där i hagen, tänkte passa på att ge henne lite mumsig lunch.

Det blev en hink bestående av hästmüsli och två morötter, delade i småbitar - vissa rätt kraftiga, dock - plus lite hösilage, såklart.

(Hon är så mysig, det märks att hon känner igen oss nu... hon gnäggar när man kommer, hon går emot en när man kommer in i hagen... *ler*. Däremot är hon lite mobbad av de andra hästarna i hagen - hon är extremt låg i rang. Det gör lite ont i hjärtat).


Hur som haver så stod vi och filosoferade, "pratade lite", medan hon mumsade och åt ur hinken jag höll i famnen... men rätt som det var så började hon hysteriskt sträcka på halsen, hosta och frusta och verkade få panik - nåt satt fast i halsen på henne, hon fick inte luft som hon skulle.


Snacka om att man känner sig maktlös?!

Hon vägrade dricka, hon vägrade i princip allting - och när tio minuter gått hade jag (minst sagt) panik jag med... såg framför mig hur hon skulle falla död ner framför ögonen på mig, särskilt när det hon försökte hosta upp kom ut ur näsborrarna istället för munnen... :o(

Funderade i det läget på hur man lättast och snabbast skulle kunna få tag på en veterinär (funkar 112)?

Efter ungefär en kvart lossnade det uppenbarligen, för Judy blev plötsligt sig själv och började beta gräs... en lättnadens suck...


Jag insåg, att det måste ha varit en morotsbit som satt sig på tvären, så jag gick in till maten jag tidigare blandat till kvällsmat åt henne, och började dela morötterna i mikrobitar. Jag hade ingen kniv, och morötter är hårda.... och är de redan korta och tjocka är det lögn i helvete att försöka dela dem med handkraft.

Jag fick helt sonika fiska upp de kraftiga bitarna ur geggamojan (bestående av vatten, betfor & müsli) och BET av dem innan jag lade ner dem i foderhinken igen. Här tar vi inga risker...


Kan upplysa om att varken betfor eller müsli smakar särskilt gott.

Och där fick jag, för att jag skrattade åt Titti i Rix MorronZoo, som fick äta hundmat i morse. ;o)


Nåväl. Dramatiskt värre, men det gick ju bra, tack och lov.

Avslutar med några bilder på E & Judy - som vanligt med halvtaskig kvalitet pga att jag aldrig kommer ihåg att ta med nåt annat än mobilen...




//
Kram, Birdie


PS. Det här inlägget kom som ett brev på posten, eller hur, Sus? ;o) DS.


Presentation

Omröstning

Har du, enligt din egen definition, varit otrogen mot någon partner du haft?
 Ja, flera gånger
 Ja, en gång
 Nej, aldrig

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ BiRDiES PLACE med Blogkeen
Följ BiRDiES PLACE med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se